Gunnar Hökmark: ”I ljuset tynar de bort”

KRÖNIKA. Det är svårt att veta om någon anser att Decemberöverenskommelsen var en strategisk och politisk framgång. För Socialdemokraterna var det självfallet så till en del. Man fick nämligen makten att regera Sverige utan att ha stöd för det i riksdagen. Men om Stefan Löfven betraktar den misstro som DÖ har skapat mot politiken och mot demokratins förmåga är det svårt att se DÖ som en klokskap bortom mandatperiodens regerande.

Sverigedemokraterna placerades både i offerkofta och i rollen som ensam opposition mot maktöverlåtelsen. De problem som många människor i Sverige upplevde och upplever som allvarliga har fördjupats. Utanförskapens bostadsområden, utvecklad gängkriminalitet, hederskultur som förtrycker kvinnor men även män, parallellsamhällen som blir till terror för dem som flytt till en rättsstat. Oförmågan att agera när flyktingvågen blev oss och andra övermäktig. Plötsligheten i helomvändningar månader efter beslut borde ha fattats, utan att kunna kalibrera för att slå vakt om den öppenhet vi bör ha mot dem som flyr ondskan.

Och allt annat. Transportstyrelsen. Den sjunkande tillväxten. Splittringen om säkerhetspolitiken. Flatheten inför antisemitism samtidigt som vi i utrikespolitiken ställt oss på samma sida som de som hatar Israel i antisemitismens form. Flirten med diktaturer på kampanjresan mot Säkerhetsrådet, så hemlig att personalen på UD med sprucken värdegrund inte har kunnat följa offentlighetsprincipen. De glada besöken i Iran och i Saudiarabien med vänliga ord om jämställdhetsarbetet. Oförmågan att hantera försvarsfrågan i en tid då omvärlden blivit hotfullare och försvaret svagare.

Därmed har Sverigedemokraterna vuxit med det syre som andra har gett dem. De har kunnat göra det i det fördolda eftersom deras faktiska politik har fått skymmas av relationsspelet med dem. Som om svensk politik främst handlar om att markera distans till SD, inte om att markera förmåga att möta framtiden.

De som nu hävdar att detta bör upprepas, att vi bör låtsas som att riksdagen är mindre än vad den är oavsett hur grundlagen ser ut, på samma sätt som man 2014 gick runt grundlagen, gynnar inte demokratin. Jag har noterat att de anser sig moraliskt överlägsna men det hjälper inte. Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna är de stora vinnarna på den strategi de tror är den enda moraliska. Det hjälper inte om de menar att alla andra är fiskmåsar, ryttmästare i utmarkerna eller retarderade neandertalare.

De missar en sak. Är man vald till Sveriges riksdag har man rätt att rösta där. Var och en som är valda har samma rättigheter. Det innebär däremot inte att man har rätt att få igenom sin politik. Vänsterpartiets och Sverigedemokraternas politik ska bemötas i sak, röstas ner när den strider mot de grundläggande värderingar som har format det svenska samhället, men inte ignoreras genom att man låtsas som att riksdagen är mindre än vad den är. Det ska ske genom att man sätter den politik Sverige behöver i fokus och sätter strålkastarna på deras politik.

Då bemöts deras politik i sak och inte bara genom fördömanden. Hur de vill riva upp Europasamarbetet och EU, och därigenom riva upp en bas för svenskt välstånd och en förutsättning för vår gemensamma säkerhet och förmåga att påverka den värld vi möter. Deras motstånd mot europeiskt säkerhetssamarbete hotar svensk säkerhet. Deras motvilja mot Nato och varje form av svenskt samarbete hotar stabiliteten i Europa. Det öppnar upp för Putin och demokratins fiender utifrån.

Både Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna är fiender inifrån, mot våra grundläggande värden. De bekämpas bäst genom en politik som reformerar Sverige, kortar vårdköer istället för att ge utrymme för dem som vill skylla allt på flyktingar, bekämpar kriminalitet, ger nya jobb och skapar en flyktingpolitik på rättsstatens anständiga grund istället för främlingsfientlighet och godtycke. Mörka krafter trivs alltid bäst i mörkret och i utmarkerna. I ljuset tynar de bort.

Gunnar Hökmark (M)
Europaparlamentariker