Maria Malmer Stenergard: ”Svenskt jordbruk är klimatsmart”

KRÖNIKA. Få forskare fäster så mycket vikt vid enskilda år av extrem hetta, kyla eller regn eftersom det krävs längre mätperioder än ett år för att fastställa en trend. Men de flesta är överens om att vi på sikt kommer att få vänja oss vid extrema väderförhållanden, till stor del på grund av den påverkan vi människor har på klimatet.

Sommarens ihållande värme och torka har varit svår för landets lantbrukare. Skördarna har blivit mindre än normalt och bristen på djurfoder är på många håll i landet akut. Moderaterna presenterade nyligen ett krispaket för att stötta våra lantbrukare i den här snudd på unika situationen. Där ingår bland annat sänkt dieselskatt som ett led i att förbättra likviditeten. Här hajar säkert ett antal miljövänner till. Hur går en satsning på svenska lantbrukare som innebär en sänkning av dieselskatten ihop med ett ansvarstagande för klimatet? En skattesänkning av ett fossilt bränsle – som är en del av problemet? Låt mig försöka förklara.

Vi lever i en global värld och i våra mataffärer finns varor från världens alla hörn. All livsmedelsproduktion påverkar miljön, men det svenska lantbrukets klimatpåverkan är mindre jämfört med många lantbruk i de flesta jämförbara länder. Svenskt lantbruk ligger också långt framme vad gäller miljölagstiftning, användande av antibiotika och djurvälfärd. Det är bra, men vi kan inte bortse från att det har ett pris. Höga kostnader i form av regelkrångel och skatter påverkar priset på maten som produceras. Det är kostnader som är svåra att ta ut från konsumenten. Ökade kostnader riskerar därför att importen av billigare livsmedel, som producerats i länder med lägre krav, ökar. Det går stick i stäv med vårt mål om ökad livsmedelsproduktion.

Svenska lantbruk måste klara krisen här och nu. Att sänka dieselskatten är ett enkelt sätt att snabbt öka likviditeten. Samtidigt måste vi självklart jobba för omställning inom lantbruket. Men vill vi gå i en riktning med mer förnyelsebara drivmedel och energikällor i lantbruket kan vi inte gång på gång försämra villkoren och öka kostnaderna. Då finns det snart inga lantbrukare kvar, och då spelar det ingen roll hur höga klimatambitioner vi har.

Tyvärr slår regeringen in på den vägen: redan den 1 januari nästa år vill de höja skatten för just lantbruket. Om det leder till att svenska lantbruk tvingas lägga ner, ja då har man inte gjort klimatet en tjänst. Det krispaket för lantbruket som regeringen presenterade är i många delar bra. Problemet är att stödet till stor del äts upp av kommande skattehöjningar. Man ger med den ena handen och tar med den andra. Den stora risken är att det svenska klimat- och miljövänliga lantbruket offras – just i klimatets namn. Det är inte en hållbar politik.

Det finns politiska krafter som tenderar att se det svenska lantbruket som ett miljöproblem. De fokuserar på utsläpp och miljöpåverkan och väljer att bortse från att svenska lantbruket är en av hörnstenarna i det svenska samhället och i hållbarhetsarbetet.

Maria Malmer Stenergard (M)
Miljö- och jordbrukspolitisk talesperson
Riksdagsledamot, Åhus