VÅRDA SKÅNE. Frågan om vinster i välfärden – att begränsa hur stora uttag som får göras från privata företag som driver skolor, ger vård eller omsorg – står fortfarande på agendan. Regeringen har aviserat att beslut ska tas i riksdagen den 7 juni.

Detta trots det kompakta motståndet mot förslagen i Ilmar Reepalus Välfärdsutredning, som presenterades förra året. Valet av metod för vinstbegränsningen sågades av näringslivet och ledande nationalekonomer. Och av de experter som utredningen själv hade anlitat. En oberoende utredning gjord av PWC visade att förslaget i praktiken är ett vinstförbud. Miljöpartister och Socialdemokrater som arbetar med välfärdsfrågorna var besvikna.

Ändå planerar den rödgröna regeringen att lägga fram en proposition till för riksdagen som den vet inte går igenom – och som Lagrådet kritiserar. Regeringen använder riksdagen som en av sina strategiska valplattformar. De är också mycket väl medvetna om att så länge svenskarna pratar om vinster, operativt kapital och lycksökare i välfärden, så pratar de inte om växande vårdköer.

Ett av de senaste inläggen i debatten om vinstbegränsningar kommer i en rapport från tankesmedjan Fores. Fokuseringen på just vinster har inte varit bra vare sig för välfärdsutvecklingen eller samhällsklimatet. För att försöka leda tankarna vidare gör fem svenska forskare ett försök att vara mer konstruktiva och hitta framkomliga lösningar på frågeställningar som oroar många:

  • Går resurser till vinst i stället för välfärd?
  • Ökar de privata företagen segregationen?
  • Gör systemen med privata utförare att politisk detaljstyrning konkurrerar ut all tillit till professionen?
  • Har icke-vinstsyftande utförare svårare att hävda sig?
  • Finns det en risk att företagen försöker locka till sig bara de mest lönsamma brukarna?

Mats Bergman, professor i nationalekonomi vid Södertörns högskola, konstaterar att privata aktörer levererar i genomsnitt minst lika god kvalitet som verksamhet i offentlig regi. Det saknas också stöd för att idéburna, icke-vinstdrivande verksamheter, skulle ge högre kvalitet när välfärdstjänster produceras i stor skala.

Övriga deltagande forskare är Karin Edmark, docent i nationalekonomi vid SOFI, Stockholms universitet, Lina Maria Ellegård, fil. dr., forskare i nationalekonomi vid Lunds universitet, Jörgen Hettne, docent vid institutionen för handelsrätt, Lunds universitet, och forskare vid Sieps, samt Henrik Jordahl, docent i nationalekonomi och programchef på Institutet för Näringslivsforskning.

Jonas Duveborn