Bra försök, åtminstone av S

VÄRNA SKÅNE. Det pågår en valfebrig påverkanskampanj om ekonomin i Region Skåne från Socialdemokraternas och Miljöpartiets sida. Mot bakgrund av den senaste månadsuppföljningen, som visar ett rekordstort underskott, går detta att förstå – vad avser S. På sin pressträff före regionstyrelsens sammanträde i tisdags (13/3), då siffrorna efter februari ännu inte hade presenterats, försökte Styret använda det lilla plusresultatet i årsbokslutet för 2017 och etablera bilden av att ”allt går bra nu”. Och då särskilt jämfört med hur illa det var när Miljöpartiet styrde tillsammans med Alliansen 2011-2014 (!).

I Kristianstadsbladet (14/3) refereras pressträffen och de bilder som regionstyrelsens ordförande Henrik Fritzon (S) visade om ekonomin från 2011 och framåt: ”Den visade att regionen under åren 2011-2014 i snitt gått med en miljard i förlust om året. 2015-2017 har den i snitt gått med 124 miljoner i vinst”, skriver tidningen.

Man kan ju räkna som man vill.

De siffror som S och MP hänvisar till är otvetydigt korrekta. Men de berättar inte hela sanningen, som att resultaten 2011 och 2013 drogs ner kraftigt på grund av omständigheter som ingen regionpolitiker kunde rå över: sänkt diskonteringsränta vid pensionsskuldsberäkning. (2011 drog engångskostnaden för pensionerna ned resultatet med 2 182 miljoner kronor och 2013 var den negativa effekten 2 666 miljoner kronor.)

Om man i stället summerar resultaten utan jämförelsestörande poster slutar perioden 2011-2014 på ett genomsnittligt resultat på -131 mkr, vilket är långtifrån tillfredsställande men något mer hanterbart i bakvattnet av en lågkonjunktur, medan perioden 2015-2017 landar på 88 mkr. Men då bör man, som konstaterat, också ta hänsyn till att världen genomgick den djupaste finansiella krisen sedan 1930-talsdepressionen under åren efter 2009.

Under perioden 2011-2014 hade Region Skåne intäkter från skatter och bidrag på i genomsnitt 30 486 miljoner kronor om året. Från 2011 till 2012 ökade de till exempel med 359 miljoner kronor. Under perioden 2015-2017 låg ”genomsnittsintäkten” (om man nu över huvud taget ska använda en sådan) på 35 686 mkr. Det är 5,2 miljarder mer än under föregående mandatperiod. Per genomsnittsår. Detta är konstig matematik. Bättre är möjligen att notera skillnaden mellan åren, som att från 2017 till 2018 ökar skatter och bidrag med mer än 2 miljarder kronor.

Trots god konjunktur med ökad sysselsättning och kraftigt ökade intäkter på ett par miljarder kronor per år har S och MP inte under något av åren 2015-2017 klarat att nå ett överskott på 2 procent. 2017 missar man samtliga finansiella mål. Ska man jämföra utfall kan det vara bra att ta hänsyn till både intäkter och utgifter.

Jonas Duveborn