Mer till vården med Alliansens budget

VÄRNA SKÅNE. Debatten om Region Skånes budget för 2018 har bara inletts. I regionfullmäktige har den inledande rundan avslutats efter tre och en halv timmes debatt. Den har till stor del handlat om vem som räknar mest rätt. Det är ett underligt tema för Socialdemokraterna och Miljöpartiet att föra, då de under inget år den här mandatperioden har visat sig vara särskilt bra på det. Vad gäller hälso- och sjukvården har de räknat så där en miljard kronor fel under innevarande år mellan anslag och förbrukning. Här följer Carl Johan Sonessons (M) anförande.

”Herr ordförande,

Nu är Alliansbudgeten inlämnad. Det är den 14:e raka gemensamma budget som M, L, C och KD i Region Skåne presenterar. Det är unikt i Sverige. Ingen annanstans – som jag känner till – har Alliansen hållit ihop så många år med gemensam budget. Räknar man på hela Region Skånes 20-åriga historia har Alliansen haft gemensam budget i 18 av 20 år. För mig är Alliansen det självklara valet.

Vår gemensamma budget andas framtidstro. Den är nyskapande och lösningsorienterad utifrån de problem vi har identifierat som Region Skånes problem.

Det handlar främst om:

  • Vårdens långa köer och oförmågan att ge primärvården tillräckliga förutsättningar.
  • Detaljstyrningen av vården i stället för att öppna upp för att verksamheterna själva ska ges mer makt att styra över sin klinik.
  • En alltför trångsynt syn på infrastrukturens betydelse för arbetsmarknaden.

Allians för Skåne vill bygga ett starkare Skåne. Tillsammans. Tillsammans med personalen, patienterna, medborgarna. Vi är lyhörda för att möta de problem vi identifierat med en rad nya lösningar.

  • Plattare organisation.
  • Mindre politisk klåfingrighet.
  • Mer valfrihet åt den som behöver Region Skånes service.
  • Bättre resursutnyttjande av operationslokaler och teknisk utrustning
  • Påtagligt mycket mindre onödig administration.
  • Bättre infrastruktur för bil, buss och tåg.

Herr ordförande,

Vår budget innehåller satsningar på sjukvården. Stora sådana. Faktiskt större satsningar på vården än vad S, MP och SD gör i sina budgetalternativ. Inte minst lägger vi betydlig mer pengar på vårdcentralerna än vad de styrande partierna, S och MP gör.

Vårdvalen har varit framgångsrika i att korta köerna genom åren.

Vi föreslår därför i vår budget fler nya vårdval.

Detta särskilt på områden som barnläkare, öronläkare och allmänpsykiatriker. Där behoven är mycket stora.

Genom att få fler vårdgivare så kortas också Region Skånes allt längre vårdköer och valfriheten att kunna välja annan vårdgivare stärks.

Vår budget har som alltid stort fokus på just att korta väntetiderna.

Därför öronmärker vi 130 miljoner kronor i en särskild ”korta-köerna-peng”. Upplägget är samma som fanns i kömiljarden och ska fördelas till de verksamheter som klarar sitt uppdrag med god tillgänglighet men hänsyn ska också tas till andra viktiga kvalitetsfaktorer som produktivitetsutveckling och återinläggningar.

Vi tycker också det är dags att personer med behov av hjälpmedel – i högre utsträckning än i dag – själva ska få välja sina hjälpmedel – precis som det redan idag fungerar i Stockholmsläns landsting. Där kan den som är i behov av ett hjälpmedel välja fritt på marknaden och är inte låst till landstingets upphandlade sortiment som ofta nog är ålderstiget.

Det är den med vårdbehov och behov av hjälpmedelsinsatser som är Region Skånes främsta uppdragsgivare. Ibland undrar jag om vårt system har glömt bort vem systemet är till för.

Detta ska vi ändra på med vår budget och får vi inte igenom den nu så kommer vi att söka stöd för dessa frihetsreformer i valet nästa höst.

Alliansens budget innehåller också förslag om att låta två vårdcentraler och ett sjukhus i Skåne få drivas helt av personalen. Där styrelsen för sjukhuset ska utgöras av personalen på sjukhuset. Vi vill tillsammans med de fackliga förbunden sitta ner och tillsammans komma överens om ett lämpligt sjukhus, tiden för försöket och hur styrelsens sammansättning ska kunna se ut för att spegla personalen på sjukhuset.

Vi vill också att sjukhuset ska få givna spelregler. Vilken uppräkningsfaktor som ska gälla under tidsperioden.

Ett förslag som är unikt för Skåne och kanske till och med för hela Sverige.

För att stärka skånsk arbetsmarknad och minska utanförskapet är infrastrukturen en viktig nyckel. Det handlar om att satsa på kollektivtrafiken vilket vi också gör. Vi vill se ökad turtäthet och vi månar om kollektivtrafiken både i stad och land. Men bra infrastruktur handlar också om bredare vägar. Vi ser stora behov av fler filer på t ex E6, E65, väg 13 och väg 19. Det är inte bara bilar som har nytta av fina vägsträckor utan även kollektivtrafikens bussar.

Region Skåne har drygt 2 miljarder kronor mer i skatteintäkter, utjämning och bidrag jämfört med 2017. Det är en större intäktsökning än t ex när senaste skattehöjningen med 30 öre gjordes år 2014. Därför behövs ingen skattehöjning. Att intäkterna är enormt höga är inte problemet utan avsaknaden av kostnadskontroll är problemet.

Sedan 2014 har regionens intäkter ökat med 6 345,3 mkr, eller nästan 20 procent. Alliansens budget fördelar mycket stora summor till sjukvården och budgeterar ett stort överskott på 700 miljoner kronor på sista raden. Vi kan göra båda dessa saker utan en skattehöjning av två anledningar

  1. de ökade intäkterna med drygt 2 miljarder
  2. för att vi minskar anslagen till central administration och byråkrati och i stället flyttar dessa pengar till vårdens verksamheter.

På så vis behöver vi inte likt vänsterpartiet föreslå en skattehöjning på motsvarande 80 öre eller likt S, MP på 23 öre. Det betyder att skåningarna får behålla 650 miljoner kronor i sina plånböcker med alliansens budget jämfört med S och MP:s budget eller hela 2,1 miljarder jämfört med Vänsterns budget.

Vi tror att det är en fördel för Skåne att även i framtiden har låg landstingsskatt.

För det första betyder inte högre skatt bättre verksamhet. Ta till exempel S-ledda Region Östergötland som har landstingssveriges näst lägsta skattesats med 10,70 – endast ett öre högre skatt än Skåne. Östergötland ligger trots samma skattenivå mycket bättre till i öppna jämförelser av tillgängligheten i vården än vad Skåne gör.

För det andra: Nettokostnadsutvecklingen i Skåne ligger klart över genomsnittet i riket.

Höjer Region Skåne skatten innan kostnaderna är i balans med intäkterna kommer skattehöjningen att gå in i verksamheternas underskott. Detta är något som skulle vara förödande då Region Skåne står inför investeringar de närmaste 10 åren som motsvarar en summa om 50 miljarder kronor.

Tyvärr har nuvarande styre under sina tre år vid makten inte klarat av att lägga undan några större överskott som skulle kunna gå till de framtida stora investeringsbehov.

Styrets tanke med de 23 örenas skattehöjning är att denna uteslutande ska gå till att läggas på hög som ett rejält överskott som just ska användas till investeringsbehoven.

Det låter logiskt, men problemet med resonemanget är att kostnaderna i verksamheterna just nu är högre än intäkterna. Därför finns det all anledning att tro att hela skattehöjningen vid 2018 års slut inte alls ligger kvar som ett överskott utan att dessa pengar behöver användas till att täcka underskott i verksamheternas ekonomi. Med andra ord kommer skatten i så fall att behövs höjas ytterligare en gång till.

Därför är mitt råd till styret att inte höja skatten innan verksamheternas ekonomi är i balans. Plus och minus i den dagliga verksamheten måste först gå ihop om skattehöjningen ska finnas kvar till investeringarna.

Tyvärr är jag rädd för att dagens politiska debatten mer kommer att handla om skattehöjning än om att komma tillrätta med det riktigt stora problemet med de ökande nettokostnaderna.

Det herr ordförande är föga konstruktivt och riskerar att även 2018 blir ett förlorat budgetår.

Bifall till Alliansens budget!”