”Primärvården måste stärkas inte utarmas”

DEBATT. Utredningen om vinster i välfärden hotar den skånska primärvården och privata vårdgivare med hög patientnöjdhet och ekonomi i balans riskerar att tvingas lägga ner till förmån för att fotsätta bedriva de offentliga vårdcentraler som tillåts gå med underskott år efter år samtidigt som både patienter och personal lämnar av missnöje, skriver två moderata företrädare i Region Skåne.

Den skånska vårdkrisen måste lösas och vi inte råd att lägga ytterligare sten på bördan. Detta är dock precis vad den statliga utredningen om vinster i välfärden gör. Almega släppte i juni en rapport om konsekvenserna av utredningens förslag. Vi har tittat närmare på hur detta skulle slå mot just primärvården i Region Skåne. Vilka risker och påfrestningar skulle Reepalus förslag utsätta de anställda och skåningarnas hälsa för?

I Skåne finns 154 vårdcentraler, varav 85 drivs av Region Skåne. Patienternas upplevda kvalitet bland vårdcentralerna varierar kraftigt. De åtta vårdcentraler som har lägst nöjdhet är också de som går med mest förlust och drivs av Region Skåne. Förra året gick nio av tio offentliga vårdcentraler med förlust, med totalt 100 miljoner. Det borde finnas en analys och handlingsplan för att åtgärda de ekonomiska underskotten och den dåliga patientupplevda kvaliteten på Region Skånes egna vårdcentraler. Men konsekvenserna uteblir, år efter år.

De privata vårdcentralerna i Skåne drivs av allt från små familjebolag till anrika stiftelser och större vårdbolag. Dessa är populära som arbetsgivare och har i genomsnitt 80 poäng i den nationella patientenkäten som mäter patienters nöjdhet med sin vård. Våra offentligt drivna vårdcentraler har i snitt 72 poäng, alltså en bra bit sämre än Sverigegenomsnittet på 79 poäng. Det är inte vård på befolkningens villkor.

Almegas framtidsprognos innebär att de föreslagna vinstbegränsningarna leder till att ett stort antal skånska vårdgivare måste slå igen, och främst blir det de små familjeföretagen och stiftelserna som redan idag har låga marginaler och behöver spara när de kan för att klara sig över tid. Konsekvensen av att dessa tvingas lägga ner blir att Region Skåne fram till 2020 måste öka sin kapacitet med mellan 34-69 procents fler vårdbesök. Och det är bara för att behålla status quo. Visionen att minska antalet patienter per läkare kraftigt finns då längre inte på kartan.

I primärvården finns idag drygt 800 läkare och 2700 annan vårdgivande personal anställda inom Region Skåne. Med framtidens åldrande befolkning och fler kroniska men inte längre livshotande sjukdomar måste primärvården få utrymme att göra mer inte bara för de patienter som finns idag, utan också mer av det som idag görs på sjukhus, men som med ny teknik och kunskap blir primärvård. Utöver detta skulle ett förslag om vinstbegränsning göra att primärvården behöver anställa mellan 270-500 läkare och mellan 1000-2000 sjuksköterskor, kuratorer, psykologer etc. I dagsläget färdigutbildas ett drygt tusental läkare varje år – i Sverige. Jämförelsevis skulle mer än hälften av dem skulle alltså behöva välja Region Skåne som arbetsgivare om Reepalu-utredningen blir verklighet.

Utredningen om vinster i välfärden hotar de aktörer inom primärvården som har hög patientnöjdhet och ekonomi i balans då de riskerar att tvingas lägga ner till förmån för vissa offentliga vårdcentraler som tillåts gå med underskott år efter år. Reepalu-utredningen måste förpassas till papperskorgen. Varför valde inte det rödgröna styret att utreda dessa stora påfrestningar i ett remissvar medan tid var.

Carl Johan Sonesson (M)
Vice ordförande i regionstyrelsen och oppositionsledare

Ulrika Heindorff (M)
Ledamot i regionstyrelsen, regionfullmäktige och hälso- och sjukvårdsnämnden