”Dags att hägna in sjukhusområdena”

DEBATT. Att veta att man får vård när man behöver det gör att man känner sig trygg. Allt som rubbar den vissheten är sådant som vi som sjukvårdspolitiker måste arbeta för att rätta till. Det handlar inte bara om att ifrågasätta förekomsten av vårdköer, utan också om att säkerställa att vårdpersonalen kan göra sitt jobb utan att störas i onödan.

Tomas Tobé, Moderaternas rättspolitiske talesperson, har fört fram tanken om att införa en särskild straffskärpningsgrund som ska gälla vid skadegörelse och hot vid sjukhus och hälsocentraler. Beslut om förslaget fattas under Moderaternas partistämma i oktober, och en motion läggs senare i höst.

Vården är en viktig samhällsfunktion och måste värnas lika mycket som blåljuspersonal som gör akuta insatser för att hjälpa och stödja människor. Men oroligheter och bråk vid akutmottagningar har blivit allt vanligare runt om i landet, inte minst på Sus Malmö.

Det senaste året har fler än femtio skottskadade vårdats på de skånska akutmottagningarna. Merparten tillhör grupperingarna runt det som polisen kallar för kriminella ungdomsgäng, ungdomar mellan 17 och 25 år. De är beväpnade och bär skyddsvästar. Dagligen försöker de vinna egna fördelar genom att skrämma och hota. Detta sker också när de kommer i kontakt med vården.

Marie Jensen, sjuksköterska och säkerhetsansvarig på Skånes universitetssjukvård, vittnade i P1-morgon i tisdags (22/8) om att både förtäckta och mer direkta dödshot förekommer mot vårdpersonal. Rädslan sprider sig bland såväl personal som andra intagna patienter.

Sedan sex år tillbaka har akutmottagningarna i Malmö och Lund en rutin som innebär att polis kallas till platsen oavsett om skottskadade tas in för vård med ambulans eller om de kommer in på egen hand.

Straffskärpning vid skadegörelse och hot vid sjukhus och hälsocentraler kan bidra till att ge vårdpersonal en bättre arbetsmiljö. Viktiga beslut när det gäller vad personalen ska prioritera ska inte kunna påverkas med hot. Personalen måste kunna ta emot eller avvisa patienter utifrån sina professionella bedömningar av det vårdbehov som finns.

Lika viktigt som att de skottskadade inte ska tillåtas agera som de vill är att deras vänner och anhöriga inte ska kunna tränga sig på för att utöva påtryckningar. Deras oro kan naturligtvis behöva mötas, men det blir fel om de ska få fördelar på bekostnad av andras oro. Det berättigade intresse anhöriga har av att bli informerade om hur illa det är med en patient går inte före andras berättigade intressen och behov.

Det räcker inte med att införa en särskild straffskärpningsgrund vid skadegörelse och hot. Inte heller att låsa akutmottagningarna. Ingen ska kunna komma in som inte har där att göra. Vi vill skydda hela sjukhusområdet.

Det talas om gated communites, bostadsområden som inhägnas och bevakas av vakter. Det kan man ha olika åsikter om, klart är att de som bor där känner ett behov av att öka sin trygghet. Vad vi förespråkar kan kallas gated hospitals, inhägnade sjukhusområden. I alla fall nattetid ska hela områdena vara stängda. Utöver det är det minst sagt rimligt att säkerhetskameror placeras ut på sjukhusområdena och då speciellt vid akutmottagningarna. Att det är så ska också alla som vistas där få information om.

Personal som arbetar på akutmottagningar har börjat vända sina namnbrickor för att inte avslöja sin identitet. Det är ett tecken på att de känner sig så hotade att någon annan bör se till att polisanmälningar görs vid hot. Finns det säkerhetskameror, finns det också bevis på vad som har skett och det gör att annan personal kan göra anmälningarna.

Akutmottagningarna ska vara välkomnande miljöer. De ska vara som en trygg famn för den som behöver vård, oavsett orsak till besöket.

Carl Johan Sonesson (M)
2:e vice ordförande i regionstyrelsen

Stefan Lamme (M)
2:e vice ordförande i sjukvårdsnämnd Sus
Region Skåne

Artikeln har också publicerats i Sydsvenskan/HD (24/8).