Digital vård – vad händer?

VÅRDA SKÅNE. Opposition Skåne har fördjupat sig i sommarens artiklar om digitala behov och framsteg inom sjukvården. Det är stora begrepp: sjukvårdens framtid, e-hälsa, digitala patientmöten, nationella journalsystem som ska prata med varandra, årslånga upphandlingar. Det är lätt att tappa bort sig.

Idag 4 augusti läser vi till exempel i Kristianstadsbladet om bedömning via videolänk av stroke-patienter i ambulans, en metod som nu rullar i Hässleholm. Snabbare behandling direkt och väl förberett sjukhus vid ankomst är vinsten.

Skånes universitetssjukhus skriver den 2 augusti att de utvecklat en e-platta, även denna inom området bildöverföring, men denna gång är syftet eftervård hemma. Föräldrar med infektionskänsliga barn som opererats för tarm-missbildning ska kunna ta hem barnet tidigare och följas upp av läkare via videolänk i en för barnet tryggare och säkrare miljö. E-plattan ska ge bättre och mer regelbunden kontakt med sjukvårdspersonal och minska onödiga återresor för sjukhusvistelse. Att det inte går att använda en vanlig platta är på grund av kraven på avancerad bildteknik och krypterad säker överföring.

Den 27 juli skriver Svenskt Näringsliv att den skånska digitaliseringen är på frammarsch. Dessutom drivet av skånska företag. Det handlar nu om det vanliga patientmötet, med vårdcentralernas läkare. Vinsterna ses som effektivare möten där det inte behövs djupare utredningar, därmed kortare köer och minskade kostnader för vården. Man menar också att utvecklingen kan gå extra snabbt i Sverige eftersom befolkningen i stort redan är både internet- och teknikvana.

När det istället gäller den stora IT-hanteringen, det som inte syns så mycket för den vårdsökande men som påverkar Region Skånes anställda desto mer, känns kanske inte utvecklingen lika snabb. Computer Sweden rapporterade i juni om den stora upphandling som nu görs avseende journalsystem. När 2018 börjar räknar också Region Skåne med att börja en implementering av systembyte som kommer vara omfattande.

Som deras artikel beskriver det finns det för allt ovanstående två problem, det ena att staten genom sin svaga e-hälsomyndighet inte bidrar med kompetens och det andra att SKL med sitt nya bolag Inera tar sig vatten över huvudet och istället hämmar utvecklingen med monopol på gigantprojekt utan verklighetsförankring.

Vi står alltså mitt uppe i en otroligt snabb utveckling, en utveckling som drivs av många fler än bara strateger och politiker inom landsting och region. Ingenjörer kopplade till internationell forskning skapar spetskompetens inom medicinteknik, läkare och sjuksköterskor utvecklar i egna bolag smarta tjänster för att möta patienter digitalt, stora som små IT-företag lanserar ständigt nya och förbättrade system för dokumentation och kommunikation.

Utvecklingen möter dock på patrull inte bara nationellt, senast i april 2017 la det rödgröna styret i Region Skåne krokben för Alliansförslag om bättre möjligheter för digitala vårdbesök.

Vad innebär allt detta för den skånska vården framöver? Vi ställer frågan till Stefan Lamme (M), som är 2e vice ordförande i Beredningen för framtidens sjukvård.

Stefan Lamme (M)

– Det påminner om utvecklings-boomen för snart 100 år sedan då hem och företag snabbt förändrades med ett stort urval av nya smarta apparater. Hur vi lägger vår tid och vilka våra arbetsuppgifter är ändras, då som nu, radikalt på kort tid. När utvecklingen tar sådana här kliv så måste vi dra nytta av det, vi kan inte gömma oss bakom idén att vi politiker ska skapa ett helhetssystem med ”alla e-lösningar”, det blir alltför trögt.

Vi måste släppa loss innovationskraften, varje vårdcentral ska kunna vara med och utveckla och testa. I närtid märker vi det mest påtagligt i primärvården. Här måste vi ta ett ordentligt omtag gällande Region Skånes del. Vår organisation är ett direkt hinder för både kostnadskontroll och våra medarbetarnas möjlighet att ta tillvara nya lösningar så som man kan göra på privata vårdcentraler med nära beslut.

Men framförallt innebär utvecklingen på sikt att vi får välinformerade patienter som själva kan följa sin sjukdom och snabbt få rätt information vilket ger en stor trygghet, säger Stefan Lamme.

 Lynn Thulin