Adam Davidsson: ”Blir världen bättre eller sämre?”


KRÖNIKA. Vissa begrepp tycker jag bättre om än andra. Inte minst sådana som är självklara i sin betydelse, men ändå omöjliga att bryta ned och definiera. Av somliga anses detta vara en svaghet. Man säger att exempelvis ”svenska värderingar” måste ha en exakt och detaljerad förklaring. Gärna att det finns en enda gemensam nämnare att hänga upp sig på, och sedan konstatera att många som med självklarhet ses som svenskar då plötsligt inte delar svenska värderingar.

Problemet är dock att denna matematiska och mer naturvetenskapliga metod oftast är synnerligen olämplig när det gäller begrepp som det ovan nämnda. Man kan visst stå bakom svenska värderingar även om man skulle tycka annorlunda i en eller annan fråga.

Vissa hävdar också att det knappt finns någon svensk kultur. Lucia var italienska, kåldolmarna kom från Turkiet, midsommarstången från Tyskland och så vidare. Men såväl Luciatåg som svenska kåldolmar som midsommarfirandet ser i Sverige väldigt annorlunda ut jämfört med inspirationsländerna. Och det är summan av allt detta som är det svenska.

Det begrepp som jag senast funderat på är ”världen”. Detta föranleds av den ständiga debatten mellan optimisten och cynikern, inte sällan representerade av liberalen och den mer konservative. År 2016 var antingen ett fantastiskt år då fattigdomen minskade, jättepandan slutade vara utrotningshotad och antalet höftfrakturer i den rika världen minskade. Eller så var det året då Trump vann det amerikanska presidentvalet, det svenska systemet belastades rejält av hög invandring och fel låt vann Melodifestivalen.

Om Trump vann valet samtidigt som jättepandan blir mer livskraftig som art: har världen då blivit bättre eller sämre? Om tusentals färre européer får höftfrakturer men 60 personer dör i en olycka i Sierra Leone – är världen en bättre eller sämre plats? Om något slags formel utarbetas för hur mycket nytta eller onytta en händelse genererar och man sedan räknar samman alla(!) händelser det senaste året. Kan vi då säga att 2016 var ett år då världen blev bättre eller sämre?

Som sagt bör man avhålla sig från att försöka bryta ned det abstrakta för att försöka visa något. Särskilt när det, som i detta fall, är i princip omöjligt att genomföra rent praktiskt. All data går inte att samla in och all data måste tolkas. Om en giftorm i Sydostasien utrotas och ekosystemet därmed rubbas, men samtidigt också får till följd att hundratals färre människor blir bitna och dör – är detta en positiv eller negativ händelse?

Visst har världen överlag kanske blivit en bättre plats om man tittar makroekonomiskt. Summan av allting ekonomiskt nog i en ganska positiv riktning. Men allt annat då? Allt från ekosystem till mänsklig interaktion och samvaro?

Vi får vackert resignera. Vad världen är och hur den utvecklas beror helt enkelt på hur vi värderar och räknar. Allt kokar ned till vår egen subjektiva upplevelse av saker och ting. Att fanatiskt hävda strålande tider, härliga tider eller att buttert snäsa av alla som inte tycker att vi står på ruinens brant gör föga gott.

Världen är så mycket större än oss själva. Vilket håll den utvecklas åt bestämmer vi inte genom beräkningar, utan genom hur vi hanterar vår egen tillvaro. Min sommarhälsning till dig blir att du kan göra världen till vad du vill att den ska vara. Antagligen vill du att den ska bli bättre, även om vi kanske inte är överens om exakt vad detta innebär. Gott så.

Adam Davidsson (KD)