Sofia Nilsson: ”Vi ska värna våra skånska livsmedel”

KRÖNIKA. I Östra Göinge kommun har vi tagit fram en ny måltidsstrategi, Den Goda Måltiden. En av huvuddelarna i strategin handlar om att vi vill i så stor utsträckning som möjligt servera mat som är lagad så nära den som ska äta den som möjligt. Samt servera mat som är tillagad av livsmedel som är närodlade.

För mig som centerpartist är detta två centrala ingredienser för att kunna skapa ”Den goda måltiden”.

Hur nära är närodlad mat och är det viktigt att vi sätter en etikett på begreppet?

Det finns inget begrepp som definierar uttrycket närodlad mat. För vissa är det nära med fem mil, för andra är det nära om det odlas inom en radie på 25 mil.

Jag tror att de flesta människor upplever närproducerat på olika sätt beroende på vilken produkt det handlar om och hur nära det överhuvudtaget finns någon produktion av en viss vara. Om man bor någonstans där det produceras mycket mat på nära håll kanske man har större krav på närproducerat. Och om det inte gör det kanske man upplever regionalt eller svenskt producerat som nära.

Närproducerat är ett positivt värdeladdat begrepp. Närproducerade livsmedel har ett värde för såväl konsumenter, producenter och handeln. En anledning till att konsumenter väljer närproducerade livsmedel är just att avsändaren lättare kan göras tydlig, man vet oftast vem som har producerat livsmedlet och var. Närproducerade livsmedel ger därmed bonden en annan roll än tidigare. En stark trend handlar om att bonden och förädlaren har gått från att vara anonyma aktörer i ena änden av matkedjan till att få en mer framskjutande plats i konsumenternas medvetande.

Det viktiga i hela debatten kring närodlad mat, regional mat, svensk mat eller mat överhuvudtaget vi belyser och lyfter upp frågan kring svenska livsmedel och svensk livsmedelsproduktion.

Det allvarliga läget för landets jordbruk visar att vi måste blir fler som tar matfrågan på allvar.

För att vårt jordbruk ska kunna vara konkurrenskraftigt och för att vi ska kunna bevara vårt öppna landskap krävs det att vi använder vår konsumentmakt. Detta gäller inte minst för landets kommuner som varje år köper in mat för stora belopp. Det är politiken som har ansvaret och avgörandet i sina händer när det gäller den offentliga upphandlingen. Maten som serveras i våra skolor och äldreboenden får inte reduceras till att bara handla om kronor och ören.

Den svenska maten är världsberömd och något vi ska vara stolta över. Matproduktionen håller landskapet öppet, skapar kulturvärden och nya jobb.

Sofia Nilsson (C)