Vinstförslaget drabbar välfärden

Välfärdsdebatt var det i Malmö på onsdagen, mer exakt om hur bland annat Ilmar Reepalus vinstbegränsningsutredning kan slå ut välfärdsföretag om den blir verklighet. Arrangör var näringslivsorganisationen Almega, som också presenterade siffror över hur många företag och anställda som berördes i Skåne.

Enligt dem var det 3579 anställda i drygt 800 företag med kontrakt med regionen, 13958 anställda i privata företag inom kommunernas vård, skola och omsorg, och ytterligare 9057 sysselsatta som personliga assistenter. Sammanlagt 26594, en siffra som faktiskt är i samma storleksordning som Skånes största arbetsgivare Region Skåne.

Välfärdsföretagarna Maria Jacky från Lingua Montessoriförskola och Tina Zetterling från Barnmorskorna Öresund fick tillfälle att berätta hur Reepaluförslagen drabbar dem.
Foto: Peter J Olsson

Först ut att ge sin bild var välfärdsföretagarna Maria Jacky från Lingua Montessoriförskola och Tina Zetterling från Barnmorskorna Öresund.

De berättade om verksamheten och hur illa det skulle gå för dem om förslagen beslutas av riksdagen. De kommer knappast att vara kvar. En spridd missuppfattning är att Reepalus utredning föreslår begränsningar av vinstutdelning. Så är det inte, det som förbjuds är att ha överskott i verksamheten och att bygga upp reserver.

– Jag räknade på vårt senaste bokslut och fann att vi skulle behöva gå med 47000 m i n u s enligt förslaget, vilket förstås inte går, sa Maria Jacky. Jag skulle uppriktigt vilja veta hur de förespråkare som säger att småföretag ska kunna fortsätta som förut resonerar. Exakt hur ska vi göra?

– Vi jobbar med riktig ekonomi, riktiga pengar som måste finnas på kontot när lönerna ska betalas ut, förklarade Tina Zetterling.

Något svar till välfärdsföretagarna kom knappast när politikerpanelen fick göra sina inlägg. Inte från förespråkarna av Reepaluförslaget i alla fall. Vänstersidan var Sara Svensson (V) och Andreas Schönström (S), kommunalråd i Malmö. Schönström placerade sig snarast till vänster om Sara Svensson och gick till ett hårt angrepp mot all valfrihet i välfärdsfrågorna. De privata företagen var ett uttryck för ”månglarnas marknad” och att människor sågs som kunder och konsumenter, och inte som medborgare. Det är alltså i valet till kommun- eller regionfullmäktige som människor ska bestämma vilken gynekolog de ska gå till eller vilken skola deras barn ska placeras i.

Välfärdsdebatt anordnad av näringslivsorganisationen Almega. Här den politiska delen av panelen med Carl Johan Sonesson (M), Sara Svensson (V), Andreas Schönström (S) och Niels Paarup-Petersen (C). Och så moderatorn David Wästberg.
Foto: Peter J Olsson

Vänstersidan fick förstås mothugg från Carl Johan Sonesson (M) och Niels Paarup-Petersen (C) både ideologiskt och praktiskt. Niels Paarup-Petersen exemplifierade med de vanskötta kommunala skolorna i Malmö där flera ju fått stängas sedan situationen blivit ohållbar.

– Det hela handlar om att du vill ha makt att bestämma över människors liv, det är det som du talar för, förklarade Niels Paarup-Petersen.

Carl Johan Sonesson såg vinstförbudet som en del i en kampanj mot privata alternativ och valfrihet som pågår. han berättade att han personligen arbetat hårt för de vårdval som införts inom Region Skåne. Som lett till ett starkt företagande, alternativa arbetsgivare för vårdpersonal, innovation och sänkta kostnader.

Carl Johan Sonesson (M). Foto: Peter J Olsson

– När till exempel starroperationerna låg inom den offentliga vården helt och håller kostade en operation 10000 kronor och köerna var långa, med vårdval har kostnaden sjunkit till 6000 och köerna i stort sett försvunnit, sa Carl Johan Sonesson (M). Människor slipper att vänta i månader utan att ha syn nog för att läsa eller sköta hemmet, vi får dubbelt så mycket vård för våra skattepengar och samhället fungerar bättre med fler arbetsgivare att välja på.

Mycket talar för att detta inte är den sista debatten om välfärden som kommer att föras de närmaste åren. Även om Reepalus dåliga förslag troligen faller i riksdagen så kommer vänstern att driva frågan i valrörelsen. Undrar just om de då lärt sig skilja på rörelsevinst, det överskott som behövs för att nyinvestera och skaffa sig en buffert för oförutsedda händelser, och vinstutdelning, som är en ersättning för vad ägarna investerat i företaget.

Peter J Olsson