Birgitta Södertun: ”E-hälsa saknar värde om den inte gör vården bättre”

KRÖNIKA. Just nu pratas det väldigt mycket om e-hälsa i politiken. Det vill säga att ”använda digitala verktyg och utbyta information digitalt för att uppnå och bibehålla hälsa” (Socialstyrelsens definition).

Och det finns en stor potential i detta. Samtidigt måste vi hela tiden komma ihåg att det är patienter och inte tekniken i sig som är det viktigaste i vården.

Vi vet att kostnaderna för att få ut en viss mängd vård kan minska med många procent om nya tekniska lösningar och hjälpmedel kommer till användning inom sjukvården. Men värdigheten i vården måste också öka, annars är inte mycket vunnet.

Nationalekonomen Stefan Fölster har beskrivit hur sjukhuskonsortiet Kaiser Permanente i USA lyckats fördubbla läkarnas tid med patienter avsevärt tack vare att man varit tidiga med nya IT-investeringar. Kan vi få en likadan effekt i Sverige är mycket vunnet – här är antalet patienter som en läkare träffar under en dag det lägsta i hela västvärlden. Inte konstigt att vi har så långa köer i vården!

Virtuella läkarbesök, det vill säga att patienter och läkare har kontakt via exempelvis chatt eller video, kan effektivisera mycket – men det går samtidigt inte att rationalisera bort fysiska besök, vilket vissa som sjunger e-hälsans lov tycks tro.

I den nya e-hälsoberedningen i Region Skåne (som fyller en viktig funktion, även om Miljöpartiet främst verkade vilja tillsätta den för att ge sysselsättning åt sitt nya regionråd), har KD:s Carl-Axel Johansson markerat hur viktigt det är att virtuella besök inte till alla delar kan ersätta den fysiska konsultationen.

Och ska den fysiska konsultationen, samtidigt som den digitala ökar, fortsätta fungera, måste primärvården, vårdcentralerna, prioriteras upp. KD och alliansen har år efter år begärt mer pengar till vårdcentralerna i våra budgetförslag, men S och MP har inte varit tillräckligt intresserade av att lyssna på oss. Nu ser vi hur ekonomin i vårdcentralerna blöder och tillgängligheten blir inte bättre. Det är bland annat därför som KD på nationell nivå föreslagit att tillföra vårdcentralerna 3 miljarder kronor för att förbättra tillgängligheten. Det skulle innebära hela 400 miljoner till Skåne.

Ett exempel på hur digital teknik kan göra skillnad och samtidigt öka värdigheten i vården rör så kallade Samordnade individuella planer (SIP). SIP är en viktig del av vården av de mest sjuka äldre, som behöver vård av både kommunens sjuksköterskor och regionens läkare. I en SIP samordnas vårdinsatserna och inte minst bidrar planen till att patienten slipper träffa överdrivet många olika läkare och sjuksköterskor – ett problem för många äldre.

KD har motionerat om att en digital lösning för SIP ska tas fram i hela Skåne – helt enkelt för att personalen inte ska behöva släpa runt pärmar utan lätt kunna ta fram den information man behöver för att ge den sjuke bästa möjliga vård. Då får också fler ett värdigare bemötande.

Där måste fokus ligga. På kvaliteten, värdigheten och den mänskliga delen av vården. E-hälsa ska vara ett verktyg för att förbättra just detta. E-hälsa har i sig inget egenvärde och måste vara mer än ett sätt att rationalisera landstingens verksamhet.

Birgitta Södertun (KD)
Gruppledare Region Skåne