Malmö behöver fler friskolor

DEBATT. Snart löper remisstiden ut för Ilmar Reepalus (S) utredning som föreslår ett strypkoppel på privata välfärdsföretag i Sverige. En revolt mot utredarens hemmasnickrade definition av vinsttak växer dock inom Socialdemokraterna. En rad tunga S-toppar runt om i landet kräver att statsministern skrotar utredningen.

Detta är nödvändigt, inte minst för Reepalus egen hemstad Malmö som står inför, eller snarare mitt i, stora prövningar. Utvecklingen i Sveriges tredje största stad är djupt oroande.

Blodiga gänguppgörelser med skjutvapen och öppen narkotikahandel är vardag. Parallellt växer klassklyftorna. Det är viktigare än någonsin att alla barn i Malmö får tillgång till en skolgång som möjliggör klassresor. Var tionde familj i staden tar emot försörjningsstöd och allt fler behöver stöd under lång tid. Mer än 30 procent av barnen växer upp i fattigdom, enligt Rädda Barnens senaste barnfattigdomskarta. På bara tio månader slutade 17 procent av stadens grundskollärare. Vakanserna är svåra att fylla, vissa lärartjänster har inte en enda sökande. Befolkningen har samtidigt vuxit snabbt bland annat på grund av flyktingmottagandet. Kalkylen är att de kommande tio åren måste Malmö rekrytera 600 lärare – varje år. Antalet elever antas under perioden öka från 31 000 till 44 000.

Det är uppenbart att utbudet av kommunala skolor behöver kompletteras med friskolor för att möta elevtrycket men också för att alternativa arbetsgivare ska kunna få lärare att stanna i yrket.

Den liberala tankesmedjan Bertil Ohlininstitutet granskade 2014 situationen för Malmös få friskolor i skriften Jaktsäsong året runt. I denna konstateras att Malmö utmärker sig som en av landets mest friskolekritiska kommuner. Ett exempel är att i april 2014 avstyrkte Grundskoleförvaltningen fem av sex ansökningar om friskoleetablering som man fått på remiss från Skolinspektionen. Ett annat exempel är att populära friskolor med akut platsbrist och långa köer fått avslag på ansökningar om utbyggnad och utvidgning.

Frustrerade friskolerektorer vittnar anonymt i skriften om att de skulle vilja bidra mer, även i stadens utanförskapsområden, men att de motarbetas av Malmös vänsterstyre.

Oavsett vad är det häpnadsväckande att man inte undersöker vilka följder förslaget i Reepalu-utredningen kan få, inte minst för Malmös skolbarn.

Tyvärr mumlas det i politiska kretsar om att friskolorna troligtvis blir bondeoffret om Socialdemokraterna går med på en uppgörelse med Alliansen. Vänsterfalangen i partiet måste blidkas med ett rött köttben. Det skulle vara olyckligt för Malmös skolkris och därmed framtid.

Det är svårt att förstå att socialdemokrater, som säger sig ha byggt folkhemmet, inte vill göra allt för motverka en dyster utveckling som leder till ökade klasskillnader.

Carl Johan Sonesson (M)
regionråd i opposition
Region Skåne

Artikeln har också publicerats i Skånska Dagbladet (15/2), inte på nätet.