Ulf Nilsson ”Äntligen bättre skolresultat!”

KRÖNIKA. Förra veckan kom en första glädjande rapport om trendbrott i den svenska skolan. Enligt den internationella TIMSS-undersökningen har de svenska skolresultaten förbättrats jämfört med med många års sjunkande resultat.

Undersökningen handlar om matematik och naturkunskap i årskurs 4 respektive 8. Vi kan konstatera en bred uppgång, där både låg- och högpresterande elever förbättrar sina resultat. Efter att Sverige ett antal år legat under genomsnittet ligger vi nu på olika moment runt genomsnittet av de 57 länder som deltog i TIMSS.

I denna vecka kom så den mest prestigefyllda internationella rapporten, PISA-rapporten. Här ser vi också att resultaten förbättrats i naturvetenskap, matematik och läsförståelse. Sverige borde visserligen ligga ännu högre än runt genomsnittet, men årtiondens nedåtgående har stannat upp och vi ser ett glädjande trendbrott.

Kan man dra politiska slutsatser av denna undersökning?

Svaret är, menar jag, att vissa försiktiga, men samtidigt uppenbara, slutsatser kan dras. För det första är det självklart att om några politiska beslut påverkat utvecklingen, handlar det om beslut av Alliansregeringen och Jan Björklund. Testerna och proven i PISA och TIMSS är gjorda våren 2015 på elever i fjärde och åttonde klass. De svenska elever som skrev dessa prov var de första eleverna som skrev nationella prov i årskurs 3 och årskurs 6.

De stora förändringarna i svensk skola genomfördes från år 2011 med nya läroplaner, tydligare kunskapsmål, och samtidigt infördes ett nytt betygssystem och fler obligatoriska nationella prov. Dessutom reformerades lärarutbildningen och fick tydligare inriktning på ämneskunskaper.

Kommentarerna från lärare och pedagoger lyfter särskilt fram vidareutbildning av lärarna. Mycket talar för att Alliansregeringens satsning på lärarutbildning gett effekt, dels genom projektet matematiklyftet och dels genom det allmänna fortbildningsprojektet lärarlyftet.

Det vore lättsinnigt att nu slå sig för bröstet och peka på ett självklart samband mellan alla politiska beslut och framgång. Men allt talar för att våra skolreformer har gett resultat. Nu vore det direkt oansvarigt att nu börja gå åt motsatt håll och strunta i de positiva tecknen. De flesta av de genomförda reformerna motarbetades av den rödgröna oppositionen. Jag minns själv alla debatter jag deltagit i, där vi liberaler blivit utmålade som konservativa extremister av de rödgröna.

Det vore en sorglig och riskabel chanstagning om S- och MP-regeringen nu försöker vrida klockan tillbaka till avskaffade betyg, otydliga kunskapskrav och försämrad kvalitet i lärarutbildningen. Det är till exempel illavarslande att Fridolins utredning om nationella prov föreslår en minskning av antalet obligatoriska prov, trots att dessa behövs för en rättvis och objektiv betygssättning.

Vi får hoppas att de internationella resultaten avskräcker dagens regering från att backa till den gamla rödgröna skolpolitiken.

Ulf Nilsson (L)