Adam Davidsson: ”Länge leve republiken Sverige!”

Adam Davidsson 620

KRÖNIKA. I kväll (26/9) rasar den första stora sammandrabbningen mellan Hillary Clinton och Donald Trump. Själv känner jag att jag inte orkar se eländet. Kanske får det bli senare i veckan. Men det är ändå ganska omöjligt för en politiskt intresserad att inte uppmärksamma presidentvalet mellan Republikanerna och Demokraterna. Egentligen två rätt udda partinamn kan vi tycka.

Men i USA finns en diskussion om huruvida landet bör vara en republik eller en demokrati. Är inte detta samma sak? Faktiskt inte, i varje fall inte i den här diskussionen. En renodlad demokrati är en stat där folket kan besluta precis vad som helst genom majoritetsbeslut. En republik har däremot begränsningar för vad man får lagstifta om.

Men det är ju odemokratiskt, kan vi tycka. Är då Sverige egentligen en renodlad demokrati? Svaret torde vara: Nej, det är vi inte. Och det är faktiskt något bra. Även om vi i Sverige har en olycklig tradition av att rätta grundlagarna efter verkligheten snarare än tvärtom så har vi ändå ramar för lagstiftningen. I en renodlad demokrati hade en stat kunnat besluta om införande av tortyr, att människor kan dömas till straff utan ha brutit någon lag, förbjuda folk att bilda föreningar med mera.

Vi är dock anslutna till Europakonventionen som sätter begränsningar för sådant. I Regeringsformens 2 kap. 19 § stadgas att Sverige inte får besluta om lagar i strid med denna konvention. Alltså har staten vissa begränsningar för vad den får besluta om. I USA är dock detta ännu mer avancerat, i och med att man har en tydlig konstitution som nästan all lagstiftning måste förhålla sig till.

Detta blev till exempel aktuellt när domstolen prövade den straffavgift som Obamacare ålägger den som inte köper sjukförsäkring. Konstitutionen ger inte regeringen rätt att tvinga människor till att köpa något och sedan bestraffa dem om de inte gör detta. Men i och med att denna straffavgift kom att klassas som en skatt av domstolen (vilket visserligen genererade stark kritik) så klarade sig reformen i den konstitutionella prövningen.

Den svenska staten som har ett skattetryck på 43,3 procent och ofta beter sig lite som man vill skulle nog må bra av en liknande ordning i Sverige. Oaktat om statschefen är en monark eller en president skulle Sverige må bra av att vara en republik i den här bemärkelsen. Den svenska offentliga sektorn är nämligen enorm och dominerande. Och i Sverige får man till exempel inte måla sitt hus i vilken färg man vill, ha full rätt till sin egen mark och snart kanske inte ens bestämma själv vem som ska sitta i ens styrelse.

Staten, landstinget och kommunen lägger sig i hela tiden. Nog skulle det vara bra om de hölls ordentligt i schack med tydliga begränsningsramar. Nog skulle det vara bra om vi tog ännu ett steg mot en republik. Ett steg bort från majoritetens tyranni och närmare ett samhälle där dina rättigheter respekteras och inte får kränkas.

Adam Davidsson (KD)