”Regionerna måste tänka ‘digitalt först'”

Ulrika Heindorff och Martin AndreassonDEBATT. Den nya tekniken ger möjligheter till helt nya arbetssätt inom hälso- och sjukvården och livsmönster i vardagen. De utmaningar som finns i vården kräver att alla som är aktiva inom den också driver på utvecklingen, och att vi inte blir passivt medsläpade.

I våras tog Sveriges Kommuner och Landsting och regeringen fram en e-hälsovision. Men det räcker inte med visioner. Förutsättningen för att Sverige ska bli bäst i världen på e-hälsa är att någon vågar gå före och driva på utvecklingen.

Vi behöver stöd av modern lagstiftning som sätter individen, inte organisationer, i centrum. Vi be­höver också ha hjälp från nationell nivå med gemensam arkitektur, regelverk och för­valtning av internationella standarder som utvecklas för ett svenskt samman­hang. Vi be­höver robust och säker infrastruktur som gör att vi kan kommunicera med medborgare och andra samhälls­sektorer.

Det stora jobbet måste vi göra själva. För det handlar om verksamhetsutveckling – ofta med hjälp av ny teknik, men inte alltid. Vi är beredda att verkligen anta utmaningen att bygga om vården utifrån några principer i den digitala agendan. Men det kräver att vi inte hindras av stela strukturer och alltför ängslig byråkrati.

Våra regioner måste i ökad utsträckning bejaka innovation. Vårdens krav på evidens är bra på många sätt, men inget nytt kan införas om allt först måste vara bevisat effektivt bortom minsta osäkerhet. Vi måste återigen bli nyfikna organisationer som vågar testa nya innovativa grepp.

Vi behöver tänka ”digitalt först”, det vill säga: Det som kan göras digitalt ska också göras digitalt. Systematiskt genomfört skulle det ändra mycket inom vården och frigöra knappa resurser till sådant som verkligen kräver fysiska möten. Dessutom skulle vi slippa uråldriga metoder som att skicka utskrivna remisser med post eller fax, som sedan skannas in i datorn igen.

”Single-sign-on” behöver införas. Det får vara slut med slöseriet av värdefull tid. Det är hög tid att frigöra vårdens medarbetare från oket att logga in i och ut ur olika system. Läkare och sjuksköterskor behöver i dag logga in i flertalet olika system. Med endast en inloggning i stället för tio kan vi frigöra betydligt mer tid för läkare och sjuksköterskor att träffa patienter. En uppskattning är att varje användare lägger ungefär fem minuter per dag på att logga in i olika system. Det låter kanske inte mycket, men för Region Skåne innebär det nästan 40 miljoner kronor som i stället hade kunnat bli mer sjukvård.

”Only once” måste gälla. Om man som medborgare eller medarbetare har lämnat ifrån sig en informationsmängd så har man gjort sitt. Då är det upp till förvaltningen, regionen eller myndigheten att åter­använda den informationen.

Modernisera folkhälsoarbetet och förbättra hälso- och sjukvårdens preventiva uppdrag. Detta kan ske på två sätt. Dels måste vi bli bättre på att bejaka invånarnas önskan att hålla sig friska samt locka dem som inte är med på tåget. Men det finns också oerhört mycket att vinna på att mer strukturerat använda den information sjukvården redan samlar in. Data som redan registreras om oss som patienter skulle kunna användas mycket bättre för att förutse vilka personer som löper större risk att behöva omfattande sjukvård i framtiden.

I praktiken betyder detta att vården med relativt begränsade insatser i ett tidigt skede kan slippa betydligt mer omfattande ingrepp senare. Till nytta för såväl patienter som vårdens medarbetare och skatte­betalarna.

Ulrika Heindorff (M)
Ledamot i regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Skåne

Martin Andreasson (M)
Regionråd, Västra Götalands­regionen

(Publicerad i Dagens Medicin 24/8 2016)