Brist på ny medicinsk teknik kan vara en risk

DEBATT. Den här veckan är det åtta år sedan Apples iPhone introducerades i Sverige. Apple var inte först med varken smartphones eller pekskärmar, men skapade med iPhone och den tillhörande app-butiken en plattform som innebar att tröskeln för att skapa och sälja program till telefoner, och tröskeln för att köpa och använda dem, blev mycket lägre.

Datorer kan vara bra för din hälsa. Foto: The U.S. Food and Drug Administration [Public domain], via Wikimedia Commons

Datorer kan vara bra för din hälsa. Foto: The U.S. Food and Drug Administration [Public domain], via Wikimedia Commons

Google och andra företag kom strax därefter med sina motsvarigheter och marknaden, användningsområdena och antalet användare växte lavinartat.

Ett av användningsområdena som tog ett tag på sig att komma igång, men där det nu finns evidens och beprövad erfarenhet, är appar och apparater för e-hälsa. Många av dem presenterar information på ett nytt sätt, eller är inriktade på att främja ett hälsosamt leverne genom träning eller förbättrad kosthållning. De räknas inte som medicinsk utrustning eller läkemedel, och kräver därför inte något särskilt godkännande för att få användas.

Men det finns även appar som med eller utan tillhörande utrustning utför mer komplexa medicinska uppgifter, som blodsockermätning och råd för diabetiker och ekg-mätning och läkarrapportering för personer med förmaksflimmer.

EKG-appen Kardia är tillgänglig i andra länder, men inte i Sverige.

Ekg-mätaren och -appen Kardia är tillgänglig i andra länder, men inte i Sverige.

Väldigt få av dessa appar och verktyg är godkända i Sverige trots at de är godkända i flera andra länder. Till exempel är ekg-mätaren Kardia godkänd i USA, Kanada, Australien, Tyskland, Irland, Indien, Nederländerna, Nya Zeeland, Spanien, Hong Kong och Storbritannien. Men inte i Sverige.

Det finns goda skäl för att ha höga krav och tydliga regler för godkännande av medicinsk utrustning, för att undvika skador och felaktig information. Men det finns också situationer där bristen på ny medicinsk teknik i sig innebär en ökad risk för skador.

För två veckor sedan beslutade sjukvårdsnämnden för Skånes universitetssjukvård, efter ett förslag från Allians för Skåne, att Sus ska genomföra ett projekt på två år för att utvärdera om distansmonitorering av pacemaker-patienter ska genomföras på bred front i Skåne. Samma teknik används redan på andra håll i världen med allmänt förbättrad trygghet och livskvalitet, och minskad risk för försämrad hälsa, för patienterna.

Vi är glada över att Socialdemokraterna och Miljöpartiet anslöt sig till vårt förslag, men den här typen av frågor borde egentligen inte behöva drivas politiskt. Det bästa är om professionen på Sus kommer med egna förslag på ny teknik som är införd på andra håll och som därför relativt snabbt kan införas också på Sus. I Sus budget för 2016 lyckades Allians för Skåne se till så att 20 miljoner kronor reserverades för e-hälsoprojekt, men det går trögt med införandena.

Som företrädare för Allians för Skåne tar vi tacksamt emot förslag. Vi är övertygade om att det finns massor av idéer och färdiga verktyg som bara väntar på att införas.

Stefan Lamme (M)
Ewa Bertz (L)
Niels Paarup-Petersen (C)
Birgitta Södertun (KD)

(Publicerad i Kristianstadsbladet 19/7)