Susanne Bäckman: ”Perfusionist? Javisst!”

backman620border

KRÖNIKA. Under de senaste tjugo åren har ungdomsarbetslösheten i Sverige varit oroväckande hög. Flera av kommunerna i Skåne har placerats längts upp på listan, däribland min egen. Det är dock en märklig paradox att vi har så höga siffor när det samtidigt finns branscher i Skåne som skriker efter arbetskraft. Mer än 25 procent av våra ungdomar saknar gymnasieexamen och så har det varit de senaste 20 åren. Till detta kommer nu en stor mängd nyanlända i skolåldern. Ska vi undvika ett stort framtida utanförskap är det nödvändigt att skolväsendet blir mer flexibelt.

Jag har förmånen att få bo på en alldeles fantastisk plats i det nordöstra hörnet av Skåne. I en kommun som under lång tid präglats av; först sin historia som bruksort och sedermera som en kommun som levt kvar i bruksmentaliteten. Att vara en bruksort är inget negativt, tvärtom. Det som varit oroväckande i Bromölla har varit den allt för höga ungdomsarbetslösheten som under många år låg på 29,5 procent. Högst i landet och under ständig granskning. Det känns faktiskt extra bra att betona ”som var”, vilket i realiteten innebär att ingenting är omöjligt. Det handlar mer om att veta varför och att inse att samverkan är lösningen på så oerhört komplexa frågor. Men 22, 5 procent är fortfarande en alldeles för hög siffra och det krävs större strukturella förändringar för att sänka nivåerna långt under EU-snittet.

Inom EU används begreppet NEET:s, Not in Education, Employment or Training, och är den grupp i Europa, Sverige och Skåne som i dag står allra längst bort från arbetsmarknaden. Det går snabbt för den här gruppen att tappa tron på sig själv om man inte kan bidra till samhället på samma villkor som andra. Enligt Temagruppen Unga i arbetslivet är de främsta orsakerna till avhopp mobbning, brist på pedagogiskt stöd och stökig skolmiljö. Avsaknad av längre och meningsfull praktik på de praktiska programmen och att ungdomen inte förstått vad yrket innebar är också avgörande.

I slutet av maj hade jag den stora förmånen att besöka centret W.I.R, Work and Integration for refugees, i Hamburg som arbetar med att snabbt integrera flyktingar in i det tyska samhället. Efter kartläggning av individens behov matchas utbildning, fortbildning med praktik eller jobb. W.I.R anser att arbetslivserfarenhet är minst lika viktigt som en yrkeslegitimation. För att få en bild av individens yrkeskunskaper finns det möjligheter att testas av och utbildas i de färdigheter som saknas.

W.I.R har i sin tur plockat konceptet från The Hamburg Modell som är ett arbete med just NEET:s. I Tyskland har problematiken kring avhopp från yrkesutbildningar varit lik den i Sverige. Ungdomarna vet inte vad de vill arbeta med eller vad ett specifikt yrke innebär. Av den anledningen har man skapat en grundutbildning där man har möjlighet att prova på ett par yrken samtidigt som man läser kärnämnena. Men för att kunna genomföra något liknande i Skåne och Sverige behöver vi satsa på en större flexibilitet i våra yrkesutbildningar.

En liberal utgångspunkt är att människor är olika och har olika intressen och ambitioner. Ett gymnasium för alla måste innebära att det finns en mångfald av olika utbildningsalternativ med olika svårighetsgrad och olika längd. Flexibla yrkesutbildningar och fortsatta satsningar på lärlingsutbildningar ger individen större möjligheter att lyckas med sin gymnasieutbildning. Att skapa insikt om yrken och utbildningar tidigt i grundskolan är ett måste. Det är något onaturligt med att plocka in verkligheten i skolans lokaler, när den största bildningen kommer ute på plats i de olika verksamheterna. Arbetsmarknadskunskap och vägledning genom studiebesök bör vara obligatoriskt. Annars kanske vi missar möjligheten att utbilda oss till perfusionist.

Susanne Bäckman (L)
Bromölla