Ny spaning: Vården 2035

VÅRDA SKÅNE. I veckan publicerades den första framtidsspaningen av tio i en kommande antologi från Sveriges Kommuner och Landsting om hälso- och sjukvård 2035. Utmaningarna är väl kända: en åldrande befolkning, ökade förväntningar på vården med dess allt större möjligheter och gigantiska investeringsbehov.

Allra svårast att sia om är framtiden. Därför får denna spaning av Roger Molin på SKL, precis som alla andra spaningar, tas för vad den är. Men den som instämmer i förutsättningarna och har en likartad syn på utvecklingen får här en del att fundera på – och söka stöd i.

Rapportförfattaren är uppenbarligen teknik- och utvecklingsoptimist. Han framhåller att möjligheterna inom e-hälsan är fantastiska och att den kan bidra till de förändrade arbetssätt som krävs. Vi har ännu bara sett början.

Enligt Myndigheten för vård- och omsorgsanalys kan så mycket som 80-85 procent av sjukvårdens kostnader knytas till vård av kroniskt sjuka. Fokus i spaningen läggs därför på dessa, och hur en målinriktad digitalisering skulle kunna förändra vården av dem. I takt med att allt fler blir allt äldre kommer fler under längre tid att leva med sin sjukdom. Därför blir egen mätutrustning som via internet kan rapportera in värden till vården allt viktigare. Såväl kvaliteten som exaktheten i diagnoserna förbättras väsentligt om vårdpersonalen kan ta del av information tidigt, information som genom att ha samlats in under en längre period ger en bättre uppfattning om hälsotillståndet.

Svensk sjukvård bygger på gamla anor. På 1700-talet började patienter läggas in på institutioner och inriktningen mot slutenvård var nästan allenarådande. På 1970-talet kulminerade antalet vårdplatser på sjukhus med 140 000. Sedan dess har antalet platser reducerats kraftigt. I dag finns det 25 000 kvar, samtidigt som vi har ett par miljoner fler invånare. Den utvecklingen lär fortsätta. Behovet av fortsatt satsning på avancerad sjukvård i hemmen, ASiH, är uppenbart.

Jonas Duveborn