Stora förändringar behövs på SUS

”SUS samlade och divisionernas budgeter [sic] bygger på en ekonomi i balans”, lyder första meningen i Styrets (Socialdemokraterna och Miljöpartiet) förslag till ekonomiska handlingsplaner för SUS, Skånes universitetssjukvård. Sista meningen på samma sida lyder ”SUS bedömning är att divisionernas beting därigenom kommer minska med 185 mkr och att 373 mkr återstår […].”

Det innebär alltså att Styrets budget är underfinansierad, trots att resultatbudgeten på sista raden innebär ett överskott på 18,8 miljoner kronor. Handlingsplanerna är alltså ett underkännande av resultatbudgetens trovärdighet.

Foto: Johan Folin

Foto: Johan Folin

I regionfullmäktige 26/10 2015 uttalade regionstyrelsens ordförande Henrik Fritzon (S) att budgetdisciplin och ett positivt ekonomiskt resultat är viktigt för att kunna klara de investeringar som Region Skåne står inför de kommande åren. Inget av detta går att känna igen i Styrets förslag till handlingsplaner och internbudget för SUS.

Hälso- och sjukvården står inför ett paradigmskifte. Demografin förändras med fler äldre människor än tidigare, tekniska framsteg förändrar behov och möjligheter, och folks förväntningar på sjukvården ökar. Dessa förutsättningar gäller även SUS.

SUS verksamhet och arbetsmetoder behöver förändras mycket mer genomgripande än vad förslaget till handlingsplaner syftar till. Tempot på effektiviseringsarbetet måste öka. Synen på vilken sorts effektiviseringar som ska göras måste förändras. Införandet av e-hälsometoder och digitalisering av remisshanteringen är två exempel på kostnadsbesparande effektiviseringar som går alldeles för långsamt.

Styret måste omgående ta fram en plan för hur verksamheten kan effektiviseras på ett genomgripande sätt, som tar tillvara de tekniska och organisatoriska framsteg som sedan tidigare finns inom såväl offentlig som privat sektor.

Johan Folin