Jämna ut skillnaderna i vården!

Jämna ut skillnaderna i vården!

Får alla personer likvärdig vård i Sverige? Det är en fråga som man som riksdagsledamot eller landstingspolitiker vill kunna svara solklart ja på. Tyvärr ser inte verkligheten ut så. Det finns studier som visar att det finns betydande skillnader i vårdkonsumtion och hälsa. Hälso- och sjukvården bör därför kompensera för olikheter och undanröja hinder som beror på ålder, kön, socioekonomisk bakgrund, etnicitet, sexuell läggning och psykiska- och fysiska funktionshinder.

En granskningsrapport om jämlik hälsa som gjordes för Region Skånes räkning för några år sedan visade att män får två månaders längre rehabilitering i snitt än kvinnor. Vid akut kranskärlssjukdom får kvinnor en sämre kvalitet i behandlingen än män. Kvinnor och män ur lägre socioekonomisk grupp får oftare behandlingar som inte följer de nationella riktlinjerna vid akut kranskärlssjukdom. Studier har visat att faktorer såsom arbetslöshet, låg inkomst och utländsk härkomst är tydliga bland grupper med lägre deltagande i mammografiscreening.

Vad görs då för att minska den ojämlika hälsan? I Region Skåne finns en likabehandlingspolicy. Likabehandling innebär inte att alla ska behandlas likadant. Likabehandling innebär att alla personer ges likvärdig förutsättning och möjlighet att ta del i samhället, oberoende av deras skiftande förutsättningar.

Region Skånes ersättningsmodell för vårdcentraler bygger på en ersättningsmodell där 80 procent av vårdersättningen viktas mot enhetens så kallade ACG-index, som beskriver sjuklighet. Resterande 20 procent viktas mot enheternas socioekonomiska index (CNI) som beskriver risk för ohälsa.

Foto: Dennis Skley, CC 2.0

Foto: Dennis Skley, CC 2.0

Nyligen skrevs det i Dagens Medicin om att allt fler landsting kommer att göra justeringar i sina ersättningssystem. Det är bra. Men de landsting som inte alls ger ersättning för socioekonomiska skillnader måste göra det. Det krävs dessutom fortbildning och ständig diskussion av vårdens anställda kring jämlik vård och hälsa. Vissa landsting som inte haft CNI innan kommer att införa det och andra landsting kommer att höja det. Region Skåne har näst högst andel socioekonomisk viktning i sitt ersättningssystem till vårdcentralerna i landet.

Nationellt har kommissionen för jämlik hälsa nyligen tillsatts. Uppdraget går ut på att hitta förslag hur man kan minska hälsoklyftorna med huvudfokus på skillnaderna mellan olika socioekonomiska grupper. Också skillnader mellan män och kvinnor ska särskilt granskas. Något som saknas i utredningen är att utreda hur man ska överbrygga skillnader mellan var man bor, mellan landsbygd och stad.

Ingen vårdanställd ger avsiktligt ojämlik vård. Ändå sker det inom vården varje dag. Det är också politikers skyldighet att våga rikta insatser till de grupper som är i störst behov. Mindre av generella insatser, mer av riktade insatser. För att motverka den ojämlika hälsan behöver vi också satsa mer förbyggande än i dag, särskilt med fokus på barn och unga, för att möjliggöra en bra start i livet.

Ulrika Heindorff (M)
riksdagsledamot från Helsingborg

Caroline Hedenström (M)
2:e vice ordförande i beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård
Region Skåne

Opposition Skåne drivs av M, L, C och KD tillsammans. Webbtidningen har högt i tak och uppmuntrar olika perspektiv och åsikter. Åsikter som framförs delas inte nödvändigtvis av varje alliansparti eller av majoriteten i respektive parti.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev