Dr Trotz: Så förhandlar man med danskar!

Förhandlingarna om ”Greater Copenhagen” kärvar, vilket på danska kan uttryckas som att det är ”kuk i forhandlingerne” – vilket alltså inte alls har samma fula betydelse som liknande ord på svenska; och dessutom uttalas med kort u och snarast ett g på slutet. Men väl kan illustrera att vi inte alltid förstår varandra över Sundet.

Gamla skåningar brukar sammanfatta den danska attityden från tiden när den danska kronan var värd betydligt mindre än den svenska. När man då ville betala med svenska pengar så blev svaret ”en krone för en krone”. Ett uttryck som inte direkt hörts sedan den danska kronan gick om den svenska.

Sveriges och Danmarks flaggor fotograferade i Malmö hamn 2011-09-07. Foto: News Øresund – Johan Wessman. Creative Commons Attribution 2.0 Generic license.

Sveriges och Danmarks flaggor fotograferade i Malmö hamn 2011-09-07.
Foto: News Øresund – Johan Wessman. Creative Commons Attribution 2.0 Generic license.

Svenskar som kommer tillbaka från förhandlingar i Köpenhamn har ofta något utmattat i blicken. De går väl inte längre på svensktricket att låta sig bjudas på öl och en lille till lunch, men efter förhandlingen ser de ut att behöva en återställare.

Brödrafolken är förvisso väldigt lika, men den normala dansken är en mycket envetnare förhandlare.

Det är lätt att hitta skäl till detta. Sverige har levt på råvaror och arbetat mot världshandelspriser i bulkvaror. Ska man göra vinster då gäller det att vara goda ingenjörer: förbättra produktivitet och logistik, ta upp malmen billigare och göra en bättre pappersmassa. Vinsten kommer sedan av volymen.

Danskarna, som har få råvaror utom fisk och fläsk, lever på att handla. Vinsten där är marginalen mellan inköpspris och försäljningspris. En procent ned på inköpspriset och upp på försäljningspriset kan göra skillnaden mellan fattigdom och rikedom.

Danskarna är världens lyckligaste folk, enligt många mätningar. Det har de varit i hundra år, knappt ens ockupationen med sin terror gav mer än ett litet hack i kurvan. Dessutom har de en ovanligt låg skamnivå, det vill säga klarare uttryckt: De bryr sig inte så mycket om vad folk kan tänkas tycka om det de gör eller säger.

Det innebär att de inte bara förhandlar. Man måste ta till lite för att höras. Motparten försöker lura dem, det är lika bra att avbryta förhandlingarna, det sista budet är det som gäller, annars får det vara. Detta kallar en svensk att bryta förhandlingarna, en dansk ser det som en försiktig inledning.
Det gäller alltså bara att skälla tillbaka och göra tydligt vad man vill ha och vad man inte kan acceptera. För att sedan packa ner sina papper och ta på sig överrocken – först då börjar det på riktigt!

Man ska inte märka ord när man pratar med danskar, för en svensk är ordvalet viktigt. Vi vill definiera och välja exakt rätt ord. För danskarna är utsagor lite mer postmoderna. Det hänger ihop med samma historiska skillnad som tidigare nämnt. Svenskar är ingenjörer och bygger maskiner och räknar på hållfasthet, danskar är – när de inte är köpmän – mer framstående på design, användarvänlighet och andra mjuka aspekter.

Dr Trotz

Dr Trotz

Egentligen borde vi tillsammans bli oslagbara. Men då ska förhandlingarna gå i lås också. Och det innebär att vi får lära oss lite hur den andra tänker.

Ja, på tal om det: När avtalet är undertecknat, då börjar förhandlingen om undantagen för danskarna – tänk på det, skånska förhandlare!

 

 

 

 

Dr Trotz:

Efter bara två månader inträdde Opposition Skåne i trotsåldern, vi knöt då den alltid lite motvalls skribenten Dr Trotz till oss. Vi insåg från början att det var en match made in heaven, eller i alla fall i Kristianstad. Vår sida handlar ju om opposition i Region Skåne, och Dr Trotz är till sin natur både oppositionell och trotsig. Och passar därför bra att kommentera det som tilldrar sig i regionen. En varning: All likhet med verkliga förhållanden är en ren slump. På Twitter heter han @Dr_Trotz