Almedalen: Homeopati är nonsens, men inte ointressant

Vad: Kan homeopati lösa sjukvårdskrisen?
Var: Björkanderska, Campus Gotland
Vem: Margot Granvik, journalist och klassisk homeopat, och Barbro Nilsson, klassisk homeopat. Svenska Föreningen för Vetenskaplig Homeopati.
Om: Berättelser om människor som upplever att de blivit botade av homeopati.

homeopati

Alla 12-14 personerna i publiken lyssnade uppmärksamt under den första halvtimmen av seminariet, med ett par instämmande kommentarer. Först under den andra halvtimmen kom en invändning, från en läkarstudent som protesterade mot de påståenden som homeopaten Barbro Nilsson förde fram. Han konstaterade att det inte finns några vetenskapliga belägg för att homeopatiska preparat fungerar (att de skulle fungera bättre än placebo). En annan besökare invänder att skolmedicinen inte ser hela människan och inte har tid eller lust att lyssna på patienten och engagera sig långsiktigt i patientens välbefinnande. Det konstaterandet är sannolikt en viktig anledning till homeopatins popularitet.

För läkarstudenten har rätt. Det finns ingen seriös forskning som har visat att homeopatiska preparat (alltså örter, tungmetaller och andra ämnen som har spätts ut miljardtals gånger i vatten tills inte en enda molekyl av ursprungsämnet finns kvar i en dos) fungerar bättre än placebo (sockerpiller).

Men det innebär inte att allting som homeopater sysslar med är nonsens. Tvärtom, just när det gäller bemötande, att se hela patienten och att ta sig tid att lyssna på patienten så har homeopatin en del att lära utövare av skolmedicin.

Barbro Nilsson ägnade större delen av tiden åt att berätta anekdoter om olika patienter som hon behandlat. Hon började med hur hon själv började intressera sig för homeopati efter en bilolycka som ledde till att hon drabbades av kronisk huvudvärk. Hon kände att hon inte blev seriöst bemött från landstinget och en vän tog med en homeopat som lyssnade på hennes anamnes (sjukdomshistoria) och därefter förskrev ett homeopatiskt preparat baserat på slåttergubbe. Barbro blev bättre efter att ha tagit preparatet. Om hon skulle ha blivit bättre oavsett om hon tagit preparatet eller ej gick förstås inte att avgöra, men Barbro upplevde att preparatet hade hjälpt.

Vimmerby Tidning for med osanning på en löpsedel 2001. Barbro Nilsson hade behandlat patienten.

Vimmerby Tidning for med osanning på en löpsedel 2001. Barbro Nilsson hade behandlat patienten.

Men vid ett läkarbesök sade hon att hon ville ha en hjärntomografi för att reda ut orsaken. Läkaren var avfärdande och sade att ”man inte spiller krut på döda kråkor”. Hon stod på sig, och fick till slut en tomografi. Det visade sig att hon hade haft en hjärnblödning, som kunde förklara den kroniska huvudvärken. Efter det började hon att praktisera homeopati.

I samma anda var hennes patientexempel. En man med allvarliga handeksem fick av läkare kortison utskrivet, men det gav ingen bra effekt. När Barbro tog hans anamnes avslutade hon det timmeslånga mötet med frågan ”Vem känner dig bäst?”

Mannen började gråta. Han svarade att det borde vara hans fru, men hennes väldigt gamla mamma tog mycket av hennes tid, sedan tog ett tidskrävande jobb och deras barn resten av tiden. Han kände sig ensam och deprimerad.

Barbro Nilsson valde ett preparat till honom och de hade kontakt under behandlingstiden. Han blev bättre. Och ännu bättre blev han när svärmodern gick bort. Det gemensamma för alla fallen är att patienten har upplevt sig ha blivit illa bemött i sjukvården, och blir därefter empatiskt bemött och sedd av en homeopat. Därefter har patienten blivit bättre.

Det var tydligt att flera av patienterna hade lidit av nedstämdhet, depression och negativa förväntningar, vilket kan leda till en noceboeffekt. Noceboeffekt är motsatsen till placeboeffekt, det vill säga att man får negativa symtom på grund av negativa förväntningar. Exempel är elöverkänslighet och psykologisk matförgiftning (att man mår dåligt för att man tror att man ätit något olämpligt) och försämrat immunförsvar.

Det vi kan lära oss av homeopatin har ingenting med utspädda örter eller tungmetaller att göra. Däremot spelar aspekter som patientens förväntan och sjukvårdspersonalens bemötande roll för vårt tillfrisknande. Här spelar kontinuitet och att ha patienten i fokus en viktig roll, som Forum för välfärds pilotprojekt tog upp.

Johan Folin